Typarten för Cortinarius
Violspindling Cortinarius violaceus är den så kallade typarten för hela släktet Cortinarius (alltså den art det från början definieras av) och den beskrevs redan av Carl von Linné 1753 som Agaricus violaceus.
I bra skick är arten/arterna omisskännlig med sin mörka lila färg på hatt, skivor, fot och kött och den torrt filtade/noppiga hatthuden. Som äldre grånar den violetta färgen och mot slutet kan den vara gråbrun på ett sätt så att den är lite svår att känna igen.
En eller två violspindlingar?
Det har emellertid länge varit omtvistat om det rör sig om en eller två arter. Redan 1794 beskrev mykologen Christiaan Hendrik Persoon Agaricus harcynicus (då med en latinsk felstavning, det ska vara hercynicus) ifrån fynd med tall (?) i Tyskland. I det Skandinaviska praktverket Cortinarius Funga Photografica delades arten upp i två underarter (subspecies):
- subspecies violaceus med lövträd (särskilt asp i Skandinavien) och sporer som är mer långsmala samt (relativt sett) svagt vårtiga
- subspecies hercynicus med gran äldre skogar på kalkpåverkad mark, med något bredare och grövre vårtiga sporer.
Inom svamptaxonomin finns fortfarande inte riktigt någon konsensus om dessa ska räknas som en enda art med två distinkta och miljöavgränsade populationer eller som två separata arter. Genetiskt tycks skillnaden ligga i gränslandet för vad som krävs för att de ska betraktas som tillräckligt distinkta. Nåväl, i svensk taxonomi har vi i alla fall i dag två artnamn: C. violaceus s.str., som vi kallar lövviolspindling, och C. hercynicus, som vi kallar barrviolspindling. Den senare är rödlistad som nära hotad (NT), medan den förstnämnda betraktas som livskraftig (LC).
När jag i början av 2024 gick igenom rapporterade fynd av barrviolspindling på Artportalen, och kunde konstatera att den absoluta majoriteten:
- inte är mikroskoperade, och
- tycks växa i miljöer där både gran och lövträd (och ofta asp) förekommer.
Lövviolspindling
Här fokuserar vi på lövviolspindling. Bilderna här visar två fynd som mikroskopiskt är heltypiska, med de långsmala sporerna som är lite svagare vårtade/onramenterade än barrviolspindling. Den detalj man ska fokusera på i spormätningen är bredden. Lövviolspindling har sporer som är upp till 8 um breda, i enstaka fall kanske 8,5. Medelvärdet är dock lägre om man gör sitt jobb och mäter 25 st. Då blir det ofta kring 7,5 (även om många sporer är 7).
En trolig missuppfattning i rapporteringen är att lövviolspindling ska växa ”i lövskog”. Tvärtom hittas den nästan alltid i skog som klassas som barrskog, ibland rentav granskog. Det avgörande är inte att lövträden dominerar, utan att asp finns insprängd i beståndet – ibland bara sparsamt, men ofta som en större klon med flera grövre träd. Bilderna visar två växtplatsbilder, en för vardera kollekt. På båda dessa växtplatser finns andra asprelaterade svampar i närheten. På ena bilden växer den tillsammans med C. trivialis, trappspindling, som ofta växer med just asp. På just dessa växtplatser fanns också C. bolaris, brokspindling nära. Det rör sig dock inte om kalkgranskogar i egentlig mening. Även om det finns arter som man kan förknippa med ett visst näringspåslag, till exempel kransmossa, så saknas i stort kalkgynnade marksvampar. Snarare är de grandominerade ytorna mer präglade av blåbärsris och vitmossa.
Lövviolspindling kan alltså växa i ganska kemiskt sura miljöer. Den gäckande frågan är om och i vilken grad den också förekommer i rikare, eller till och med rena kalkbarrskogar, så länge lämpligt lövträd finns att hänga bilda mykorrhiza med. Till det återkommer vi i Violspindling del 2: barrviolspindling.
Sammanfattningsvis:
- Violspindling i barrdominerad miljö är inte = barrviolspindling.
- Violspindling i magrare miljö med asp inom synhåll, i alla fall norrut = mycket troligt Lövviolspindling.
Tack och lov finns också ett kollektivtaxon – Cortinarius violaceus s.lat – för grubblerier och avsaknad av mikroskop. Oavsett är de i toppklass för en svamp att sätta sig och titta en lite extra lång stund på.
Läs även Violspindling del 2 – barrviolspindling om rådande kunskapsläge för barrviolspindling.
