Det här är en ganska dåligt känd, troligen förbisedd och (i boreala landskap) inte helt ovanlig art i den stora gruppen som brukar kallas för Phlegmacioides eller Variicolores. Gruppen innefattar arter som bårdspindling Cortinarius balteatus, kantspindling C. variecolor och ekspindling C. balteatocumatilis.
(Nästan) alla artern i gruppen har en lite bastant form med mer eller mindre klubbformad fot och en blå färgton någonstans i fruktkroppen. Droppar man en droppe KOH/lut i köttet på foten syns en gul reaktion, svag på vissa arter, snabb och kraftig (ibland åt orange) på andra.
Brunfläckig spindling, som lever med gran, är en ganska säsongstidig art (juli-augusti). Många snarlika arter är knutna till medel–rika eller näringsrika/kalkrika miljöer. Men brunfläckig spindling skiljer sig från de flesta snarlika arter genom att nästan uteslutande endast växa på kemiskt surare mark (lågt pH). För det mesta hittar man den i översilade granskogssluttningar i svackor där blåbärsvegetationen bryts och ersätts av vitmossa och växter som ekorrbär och skogsstjärna.
Hatthuden är som ung lite glatt, ljust beige i färgen, men blir snart torrare och lite mörkare beigebrun. Fot (kan ha blåton som ung), cortina, velum och kött är vitt men tenderar att brunfläckas vid hantering. Blåtonen, som är typisk för gruppen, finns ofta bara svagt i skivorna på unga fruktkroppar men de blir snart gråbruna och sen bruna av mogna sporer. KOH-reaktionen i köttet är snabbt klargul, särskilt i fotbasen.
Två andra arter i gruppen förekommer också på kemiskt surare mark. Bårdspindling C. balteatus är storleksmässigt betydligt större och har, i alla fall som ung, en tydlig blåviolett kantzon på hatten. KOH-reaktionen är vanligtvis svagare och droppen bildar en svagt gul ring. Den växer inte heller så uppenbart fuktigt, utan på friskare (ibland torr) mark (inte i vitmossa).
Blåbärsspindling C. pseudonaevosus är en variabel art med två formtyper varav den ena kan förekomma på fuktigare, surare mark. Den formen (som tidigare hette C. acidophilus) liknar bårdspindling, men har en mörkare umbrabrun hatt med blå ton i yttersta kanten och en blåaktig ton på velumet, ibland också i köttet.
En sista förväxlingsart är brödspindling C. crassus som också förekommer i sura granskogar. Den växer ofta lite torrare men man kan stöta på den i/nära vitmossa. Den är lite varmare franskabröd-färgad och den färgen finns också i någon grad på fot, i kött och på skivorna. Hattkanten på unga fruktkroppar är kraftigt inrullad. Den är inte närbesläktad med övriga nämnda arter och saknar därmed också den gula KOH-reaktionen i köttet.
