Leta efter bombmurkla i de nordliga länen

Bombmurkla är en svampart som producerar lätt igenkännliga fruktkroppar i granskog på våren. Den går att finna från att marken är bar och beroende på väderförhållanden, fram till början av juni. Bombmurkla är fridlyst och rödlistad som sårbar (VU). Arten är relativt väl eftersökt och uppföljd i den södra delen av det svenska utbredningsområdet, men norrut är kunskapsläget betydligt sämre. Troligen finns ännu ganska många okända lokaler att hitta, och dessa lokaler bör fredas från skogsbruk. I och med att många av artens växtplatser söderut hotas av omfattande avverkning av gran till följd av granbarkborre-utbrotten 2018 är det extra viktigt att hitta och skydda lokaler norrut.

Bombmurklans livsmiljö i norr

Några saker vet vi om bombmurklan i norr. En av dessa är att väldigt många lokaler finns i direkt anslutning till forsande vattendrag där jordarterna är finkorniga. Särskilt många fynd finns på så kallade älv-, svämälv- och isälvsediment. Arten tycks därtill trivas kring vattendrag som är ”meandrande”. Dessa bäckar, åar, älvar syns på en karta genom att de har en slingrande form och bitvis delar upp sig i biflöden och före detta, numer torrlagda, biflöden. Lokalerna har generellt inte varit kalavverkade men det är inte ovanligt att skogsbruk förekommit i form av plock- eller luckhuggningar. Ibland finns arten mycket nära strandzoner som fredats från skogsbruk i annars hårt brukade miljöer. Granarna är vanligtvis grova med relativt tjocka förnalager (barrmattor, småkvistar, kottar) runt sig, och det är ofta just där man hittar bombmurklorna. I botten- och fältskiktet i omgivningen finns inte sällan arter som kransmossa, vispstarr och harsyra.

Bombmurkla har samtidigt en del nordliga lokaler som inte följer detta mönster. Dessa finns huvudsakligen i skogsmarksmosaiker med större inslag av myrmarker, sjöar eller sluttningsbäckar och fyndplatserna ligger typiskt i närhet till dessa vatten. Jordlagren på sådana lokaler verkar också variera mer på jordartskartor. Skogarna tycks delvis vara mer uppenbart näringsrika och frodiga än lokalerna kring forsande vattendrag med djupare mosslager och arter som ormbunkar och trolldruva, ibland också norna. Dessa miljöer är därför svårare att identifiera och mer kunskap behövs för att förstå dem bättre.

Inventera nära kända lokaler

Har du tid att vara i fält, och kan hjälpa till att leta bombmurkla på kända lokaler där arten med mycket stor sannolikhet har okända växtplatser? I några fall finns vattendrag som helt enkelt kan följas uppströms/nedströms direkt från kända fynd i Artportalen/Artfaktas fyndkartor. Ett sådant exempel är Moälven i Ångermanland, sydväst om Örnsköldsvik. Längs älven har flera lokaler hittats på senare år från utloppet i Happstafjärden och uppströms förbi Moliden. Sannolikt finns fler lokaler vidare uppströms, samt i anslutande vattendrag, där miljön är den rätta. Även längs till exempel Nätraån några mil söderut bör arten eftersökas. Situationen är snarlik längs Öreälven där kända lokaler finns kring Bjurholm samt några mil nedströms kring Nyåker. Arten bör eftersökas i lämpliga miljöer längs älven. I Norrbotten finns många kända lokaler längs Luleälven i Jokkmokks kommun men arten bör eftersökas på lämpliga platser nedströms samt i biflöden från Porsi/kommungränsen till Boden. Fler tips kan ges i Norrbotten, Västerbotten och Västernorrlands län för den som är intresserad av att eftersöka arten.

Kartlägg okända lämpliga lokaler

Genom att använda olika digitala kartverktyg går det att hitta fler lokaler där bombmurkla kan eftersökas. Det enklaste är att utgå från lämpliga vattendrag, antingen uppströms/nedströms från sedan tidigare kända lokaler (sök på Artfaktas fyndkartor) eller längs vattendrag där fyndlokaler saknas men där skogstypen och landskapsbilden stämmer/liknar den där arten är hittad. På tjänsten Skogsmonitor finns ett kartlager som visar kontinuitetsskog (äldre skog & kontinuitetsskog 2.0). Där kan man också titta på flygfoto från nutid (satellitbild), och två äldre tidsperioder (historiskt ortofoto, 1960 respektive 1970) för att se var det finns granskog och uppfatta trädkontinuiteten. I lantmäteriets öppna karttjänst Minkarta kan man överlagra flygfoton med jordartskartor. På så sätt kan man kolla var det finns älv- (grisrosa färg) och isälvsediment (grön färg). Man kan också använda SGU:s kartvisare Jordarter 1:25 000 – 100 000 där namnet på jordarter visas när man klickar på en plats/viss färg.

Tänk på att dokumentera fyndplatserna

För att bättre kunna kartlägga bombmurklans utbredning i norr är det till stor hjälp att lokaler kartläggs så bra som möjligt.

• Ta en bild av växtplatsen där du hittar bombmurkla så att omgivningen syns och bifoga den i fyndrapporten på artportalen.
• Du kan också nämna detaljer kring miljön/sediment etcetera i fyndkommentar.
• Rapportera också gärna andra arter, även ”triviala” svampar/mossor/kärlväxter som finns i närheten av fynden, då detta kan bidra till att visa mönster som skapar en bättre förståelse för miljöernas karaktär.